Om att stjäla som en konstnär

Impulsivt bokade jag en biljett till New York men hade egentligen aldrig drömt om att åka dit. Från början skulle jag hälsa på en vän som nyligen flyttat till Washington DC men allt slutade med en passionerad, omtumlande och intensiv månad i the big apple. Frihetsgudinnans och broarnas stad. Där och då bestämde mig för att bli kommunikatör, men hade egentligen ingen aning om vad jag gav mig in på.

Som liten sa jag alltid högt att jag skulle bli barnläkare men författare vid sidan av. Så fort jag fick chansen satt jag med blyertspennan hårt i handen och skrev historier om föräldralösa barn, krig och orättvisor. Lillgammal och på tok för klok. Att skriva var redan då ett förhållningssätt för mig att hantera och att vara i världen.

Under min vistelse i New York hamnade jag ofta i Brooklyns hipstermecka Williamsburg bland dyr vintage, pretentiösa kaffebarer och butiker med skandinaviska posters. I en liten gömd bokaffär kom jag över Austin Kleons bok ”How to steal like an artist”. Vad jag inte visste då var hur mycket den kom att påverka mitt liv.

Mina stora författardrömmar hade genom åren tynat bort, kvävts av prestationsångest och känslan av att allt redan var gjort. Vad kunde jag göra som var annorlunda och bättre? Kleon hävdar motsatsen:

”What a good artist understands is that nothing comes from nowhere.
All creative work builds on what came before. Nothing is completely original”

Om vi är fria från att hela tiden sträva efter att vara 100% originella kommer vi inse hur allt behöver sägas igen men med nya ord. ”We can embrace influence instead of running away from it” skriver Kleon och menar att vi bör stjäla som en konstnär – inspireras, spara på ord vi tycker om, urklipp från tidningsartiklar, filmklipp och fina typsnitt.

Williamsburg Bridge rosa färg skymtar i bakgrunden när jag slår igen boken. Starka marsvindar och frihetgudinnor sveper förbi. ”Jag kan minsann också ha ett kreativt yrke och jobba med kommunikation”, sa jag till mig själv och såg ut över horisonten (stämningsfull musik spelas i bakgrunden). Jag vet att det låter så generande klyschigt, lite som en hitta-sig-själv-resa till södra Indien (been there, done that), men det absolut bästa är att det fortfarande känns precis så.

”Don’t wait until until you know who you are to get started”

– Austin Kleon